I morgon kommer Vaxholmsmålet upp i EG-domstolen i Luxemburg. Den borgerliga regeringen kommer då att inta samma linje som drevs av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den går ut på att facket har rätt att vidta stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal.
Många är nog förvånade över detta vägval. I kväll framträdde Fredrick Federley, ordförande i Centerns Ungdomsförbund, i svensk TV. Han bedömde att regeringens linje kan ha att göra med att det kommit så mycket facklig kritik i samband med besluten om a-kassan. Det är nog en alltför tunn analys. Snarare är regeringens linje följdriktig; den moderatledda alliansen har bestämt sig för att kollektivavtalsmodellen är den som tjänar Sverige bäst. På köpet får man fred med fackföreningsrörelsen och moderaterna blir ett parti som även en LO-medlem kan välja.
Till detta ska läggas att det är utomordentligt svårt för en tillträdande regering att lägga om en redan inslagen linje i en internationell domstol som den i Luxemburg,
Ingen anledning att bli förvånad alltså.
Däremot är det beklagligt i sak. Kollektivavtalstvånget, som det i praktiken handlar om, blir med fackets möjlighet till brutala stridsåtgärder ett effektivt hinder mot fri rörlighet i Europa och internationellt i övrigt.
Allt annat än internationell solidaritet.
Monday, January 8, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment